FR�GOR OCH SVAR om postlistan GUSKELOV
-- f�r �stg�tar �ver hela v�rlden --
revision 27 oktober 1994
A. Om postlistan GUSKELOV
A1. Vad �r postlistan GUSKELOV?
A2. Vems p�hitt �r detta?
A3. Varf�r heter den GUSKELOV?
A4. Vem f�r vara med?
A5. Vad f�r man skriva?
A6. Arkiveras gamla meddelanden n�gonstans?
A7. Varf�r fungerar inte ���?
B. Om datan�t i allm�nhet
B1. Vad �r elektroniska motorv�gar?
B2. Vad �r Internet, RFC och TCP/IP?
B3. Vad �r UUCP, Euug och Usenet News?
B4. Vad �r OSI och X.400?
B5. Vad �r Memo?
B6. Vad �r BBS och Fidonet?
B7. Vad �r Sunet, Swipnet, Tipnet och Transpac?
C. Om datan�t i �sterg�tland
C1. Vad �r Lysator?
C2. Vad �r den �stg�tska IT-kommissionen (ITKE)?
C3. Vad �r Datastradan?
C4. Vad �r RydNet?
C5. Vem finns p� datan�ten?
* A. Om postlistan GUSKELOV
** A1. Vad �r postlistan GUSKELOV?
Postlistan GUSKELOV �r ett fritt och �ppet elektroniskt forum f�r
�stg�tar �ver hela v�rlden. Alla som har elektronisk post kan delta.
�mnet �r allt som r�r �sterg�tland och �stg�tarna.
Genom att skicka elektronisk post till <guskelov@lysator.liu.se>, kan
deltagarna sprida meddelanden till varandra p� ett enkelt och
effektivt s�tt. Den adressen representerar en lista �ver alla
deltagarnas adresser, och alla postningar sprids d�rf�r till alla
deltagare.
Den 27 oktober 1994 hade listan 60 direkta mottagare och d�rtill
ytterligare n�gra l�sare, som anv�nder News, LysKOM och liknande.
Antalet deltagare �kar stadigt.
** A2. Vems p�hitt �r detta?
Postlistan GUSKELOV skapades i augusti 1994 och drivs helt ideellt
inom dataf�reningen Lysator vid Link�pings Universitet. L�s mer om
Lysator vid fr�ga C1 nedan.
Postlistan har ingen ansvarig utgivare, utan varje skribent svarar
sj�lv f�r sina egna inl�gg. Se vidare fr�gorna A4 och A5 nedan.
Administrat�r f�r postlistan och utgivare av dessa Fr�gor och svar �r
Lars Aronsson <aronsson@lysator.liu.se>.
** A3. Varf�r heter den GUSKELOV?
Alla sanna �stg�tar identifierar sig som "�stg�te, guskelov". Det �r
uttryck f�r en uppriktig tacksamhet �ver f�rm�nen att f� leva i ett av
v�rldens vackraste och rikligast utrustade l�nder -- det som breder ut
sig mellan Boxholm och Br�viken.
Eftersom bokstaven � inte f�r f�rekomma i elektroniska postadresser,
valdes namnet GUSKELOV f�r postlistan. Alla �stg�tar f�ruts�tts g�ra
kopplingen till sitt �lskade hemland n�r de ser postlistans namn.
F�r obildade utb�rdingar b�r det kanske f�rklaras att guskelov �r en
sammandragning av "Gud ske lov" och att uttalet �r �sch�tte,
guschel�v, med rej�lt breda �.
** A4. Vem f�r vara med?
Alla som vill och kan, f�r delta i postlistan GUSKELOV. Det kostar
inget extra att delta i postlistan, givet att du redan har tillg�ng
till elektronisk post. Du beh�ver inte vara medlem i Lysator.
Om du anv�nder LysKOM, kan du g� med i m�tet Guskelov. Om du har
tillg�ng till Usenet News inom Link�pings Universitet, kan du g� med i
m�tet liu.guskelov. Tala med din institutionstekniker vid problem.
Om du har tillg�ng till elektronisk post, kan du skicka din anm�lan i
ett elektroniskt brev till <guskelov-request@lysator.liu.se>. D�
kommer du att f� meddelandena fr�n postlistan direkt till din
elektroniska brevl�da.
Skilj p� de tv� adresserna! Meddelanden som skickas till adressen
<guskelov@lysator.liu.se> kommer automatiskt att spridas till alla
deltagare. Anm�lan om deltagande och meddelanden om adress�ndring ska
d�rf�r inte skickas till den adressen, utan till administrat�ren p�
<guskelov-request@lysator.liu.se>.
** A5. Vad f�r man skriva?
Postlistan GUSKELOV har ingen redaktion som best�mmer vad som ska
publiceras eller inte, utan alla bidrag publiceras automatiskt.
Meddelandena passerar visserligen Lysators datorer, men det finns
ingen ansvarig utgivare. Varje skribent f�r sj�lv svara f�r sina
inl�gg.
Allt som handlar om �sterg�tland och �r intressant f�r de �vriga
deltagarna, �r ocks� l�mpligt att sprida �ver postlistan GUSKELOV.
Reklam �r till�ten, men t�nk p� att h�lla det till rimliga m�ngder,
eftersom det annars sliter h�rt p� l�sarnas t�lamod och d� kan ge
motsatt verkan. Var beredd p� personliga svar fr�n andra deltagare.
F�rslag p� l�mpliga meddelanden:
- Nyhetsnotiser om datan�t och annat i �sterg�tland
- Tips om konserter, festivaler och andra evenemang
- Diskussioner om kommunal och landstingspolitik
- Annonser om lediga platser inom �sterg�tland
- Bilar, bost�der och datorer som k�pes, s�ljes eller bytes
- Produkter och tj�nster fr�n �stg�tska f�retag
** A6. Arkiveras gamla meddelanden n�gonstans?
Alla meddelanden till postlistan GUSKELOV arkiveras och finns
tillg�ngliga f�r allm�nheten i elektronisk form i Lysators FTP-arkiv.
I arkivet finns ocks� dessa Fr�gor och svar.
Varje skribent ansvarar under yttrandefrihetsgrundlagen f�r sina
inl�gg och �ger upphovsr�tten till dem, men genom att skicka ett
inl�gg till postlistan ger skribenten sitt medgivande till denna
arkivering och publicering.
Lysators FTP-arkiv kan n�s p� flera s�tt. (1) Om du k�nner till WWW
(Mosaic, Netscape eller Lynx), kan du s�ka p� adressen
"ftp://ftp.lysator.liu/pub/guskelov". (2) Om du har programmet FTP,
s� �ppna adressen "ftp.lysator.liu.se", logga in som "anonymous" och
ange din e-postadress som l�senord. V�lj filkatalog pub/guskelov, s�
hittar du filerna d�r. (3) Om du bara har e-post, s� kan du skicka
ett brev till <ftpserv@lysator.liu.se> och skriva "help" i meddelandet
f�r vidare instruktioner.
** A7. Varf�r fungerar inte ���?
De svenska bokst�verna ���, som inte finns i engelska alfabetet, �r
datateknikens st�ndiga sorgebarn. Varje system och program har sin
egen l�sning som fungerar internt, men ibland misslyckas utbytet av
data mellan olika system. Meddelanden som skickas till postlistan
GUSKELOV ska f�lja MIME-standarden (RFC 1521, RFC 1522).
F�rhoppningen �r att ��� ska fungera f�r postlistan GUSKELOV, men om
de ser ol�sbara ut hos dig, g�r det s�kert att klura ut en l�sning.
Prata i f�rsta hand med din lokale systemadministrat�r och/eller din
n�tleverant�r.
Hj�lper inte detta, s� skriv till <guskelov-request@lysator.liu.se>.
* B. Om datan�t i allm�nhet
** B1. Vad �r elektroniska motorv�gar?
Den amerikanske presidenten Bill Clinton och vicepresident Al Gore
driver aktivt fr�gorna om en amerikansk nationell infrastruktur f�r
information, popul�rt kallat Information Highways, eftersom det liknar
de enorma satsningarna p� landsv�gsn�tet tidigare under 1900-talet.
En av de f�rsta �tg�rderna var att Clinton sommaren 1993 skaffade sig
elektronisk post p� adressen <president@whitehouse.gov>.
Eftersom regeringen Bildt inte ville vara s�mre, skaffade den sig
v�ren 1994 elektronisk post p� <statsministern@sb.gov.se> och tillsatt
en IT-kommission (ITK), d�r IT betyder informationsteknologi. En inte
ointressant egenskap hos ITK �r att den f�rvaltar en eller flera
miljarder kronor ur de nedlagda l�ntagarfonderna. Regeringen Carlsson
har �vertagit samma e-postadress.
Svenska media har b�rjat tala om elektroniska motorv�gar, men �nnu �r
det v�l ingen som riktigt vet vad det uttrycket betyder. Kanske �r
det inte motorv�gar, utan cykelv�gar vi beh�ver -- men alla liknelser
har ju sina begr�nsningar.
Helt klart �r att datakommunikationen under de senaste tio eller tjugo
�ren har utvecklats enormt, fr�n rena framtidsdr�mmen till n�got
anv�ndbart. F�rhoppningsvis �r postlistan GUSKELOV ett led i den
utvecklingen.
** B2. Vad �r Internet, RFC och TCP/IP?
De datan�t som i dag anv�nds mest av Lysator och Link�pings
Universitet kallas tillsammans Internet. N�gra alternativ och
komplement till Internet beskrivs i fr�gorna B3--B6.
Internet �r inte ett datan�t, inte en organisation och inte ett
f�retag, utan ett samarbete mellan olika datan�t, ungef�r som "det
internationella telefonn�tet" �r ett samarbete mellan olika l�nders
televerk och "det europeiska j�rnv�gsn�tet" �r ett samarbete mellan
j�rnv�gsbolag i olika l�nder. Vid fr�ga B7 n�mns n�gra svenska
datan�t som "ing�r" i Internet.
Gemensamt f�r hela Internet �r den signaleringsteknik som anv�nds och
s�ttet att skriva adresserna. Dessa konventioner beskrivs av dokument
som b�rjar som f�rslag och r�stas fram till att bli standarder. Inom
Internet kallas f�rslagen f�r RFC, requests for comments, och numreras
fr�n 1 (april 1969) till 1609 (mars 1994). Formatet f�r elektroniska
brev inom Internet regleras av RFC 822 (augusti 1982). Alla RFC finns
tillg�ngliga p� n�tet.
Internet utvecklades f�rst som Arpanet inom amerikanska f�rsvaret, som
ett s�tt att uppr�tth�lla kommunikationen efter ett k�rnvapenkrig. S�
sm�ningom knoppades de milit�ra delarna av i Milnet och de civila
delarna blev Internet, men tekniken �r densamma.
Internet �r mer �n bara elektronisk post. Filer kan �verf�ras med FTP
(RFC 959); man kan koppla sig till andra datorer med Telnet (RFC 854)
f�r att k�ra program d�r, givet att man har r�ttigheter; man kan s�ka
information i Gopher-menyer och World Wide Web med program som Mosaic
(�nnu ej standardiserat); man kan prata strunt i IRC (RFC 1459),
Internets motsvarighet till heta linjen; man kan till och med g�ra
uts�ndningar (RFC 1301) av r�rliga f�rgbilder, popul�rt kallat
Internet-TV.
Samtliga dessa tj�nster bygger p� en grundl�ggande signaleringsteknik,
ett protokoll, som kallas TCP/IP (IP betyder Internet Protocol).
Allm�nna beskrivningar av Internet ges i RFC 1462 "What is the
Internet?" och RFC 1463 "Introducing the Internet -- A Short
Bibliography of Introductory Internetworking Readings for the Network
Novice".
** B3. Vad �r UUCP, Euug och Usenet News?
�ldre �n Internet och TCP/IP �r ett protokoll, en signaleringsteknik,
som kallas UUCP och anv�nder vanliga modem som ringer upp varandra.
K�nnetecknande �r att UUCP arbetar satsvis, medan modemen har kontakt,
typiskt vid n�got tillf�lle under natten n�r telefontaxan �r l�gre.
Detta l�mpar sig f�r elektronisk post, men inte f�r de �vriga
tj�nsterna som Internet erbjuder. �ven TCP/IP kan anv�nda modem, men
f�ruts�tter d� kontinuerlig kontakt, kanske hela arbetsdagen.
Elektronisk post kan utan hinder skickas mellan UUCP och Internet;
b�de brevformatet och adresserna �r gemensamma, s� man brukar tala om
Internet-post �ven inom UUCP. Det �r vanligt att sm� f�retag b�rjar
med billig UUCP f�r att senare �verg� till dyrare TCP/IP och Internet.
J�mst�llt med elektronisk post �r postlistor som GUSKELOV och de
elektroniska forum eller konferenser som kallas Usenet News. Usenet
News har bort�t 5.000 �mnesrubriker som tar upp allt fr�n programspr�k
till matlagning. Deltagarna kan fritt skriva inl�gg och kommentera
varandras inl�gg.
Usenet �r en amerikansk samarbetsorganisation f�r UUCP och dess
europeiska motsvarighet kallas Euug, med avdelningen Euug-S i Sverige.
En organisation m�ste fortfarande vara medlem i Euug-S f�r att
f�rmedla Usenet News.
** B4. Vad �r OSI och X.400?
Oberoende av utvecklingen inom Internet har F�renta Nationernas
Internationella Standardiseringsorganisation ISO utvecklat en egen
standard f�r datakommunikatoin, kallad OSI, och inom denna en standard
f�r elektronisk post, kallad X.400. Dessa standards kan k�pas fr�n
Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS).
Dessa standards skiljer sig fr�n de som anv�nds inom Internet. Det
finns visserligen s�tt att �verf�ra elektroniska brev mellan systemen,
men s�ttet att skriva adresserna skiljer sig, s� man m�ste eventuellt
trycka sin adress p� b�da s�tten p� sitt visitkort. De adresser som
anges f�r statsministern, Aktuellt, Rapport, Corren och universiteten
g�ller f�r Internet.
I Sverige tillhandah�lls elektronisk post enligt X.400 av Telia.
** B5. Vad �r Memo?
Oberoende b�de av utvecklingen inom Internet och OSI har Volvo och
Ericsson utvecklat ett eget system f�r elektronisk post, kallat Memo.
Detta system ansluter i dag de flesta svenskar som har e-post.
Memo f�ljer ingen allm�nt tillg�nglig standard, utan bygger p� den
egenutvecklade programvaran. Det finns s�tt att �verf�ra elektroniska
brev mellan Memo och Internet, som �r �verkomliga j�mf�rt med X.400.
M�nga inom Ericsson och Volvo har Memo-adresser p� sina visitkort.
** B6. Vad �r BBS och Fidonet?
En BBS (Bulletin Board System) �r ett mindre konferenssystem som
vanligen drivs av en dataamat�r. Hans v�nner kan ringa in med modem
f�r att l�sa meddelanden och skriva kommentarer, eller f�r att h�mta
filer.
Fidonet �r ett samarbete mellan s�dana BBS:er, d�r den ena automatiskt
ringer upp den andra om natten f�r att �verf�ra brev och meddelanden.
Det hela liknar UUCP, men anv�nder en annan signaleringsteknik.
Det finns m�nga svenska anv�ndare av Fidonet och det finns s�tt att
utv�xla brev mellan Fidonet och Internet. S�dan verksamhet bedrivs
bland annat av Chalmers Dataf�rening (CD).
** B7. Vad �r Sunet, Swipnet, Tipnet och Transpac?
F�rst att anv�nda TCP/IP och Internet i stor skala i Sverige var det
svenska universitetsdatan�tet Sunet, som byggdes upp i sin nuvarande
form 1988. I dag anv�nds h�ghastihetslinjer mellan universiteten och
de tekniska h�gskolorna, exempelvis 34 Mbit/s mellan KTH i Stockholm
och Link�pings Universitet, och linjer i mellanklassen till de mindre
h�gskolorna, exempelvis 64 kbit/s till h�gskolan i �rebro.
Sunets n�tcentrum vid KTH �r en aktiv del av det europeiska
ryggradsn�tet Ebone, som st�r i f�rbindelse med de amerikanska delarna
av Internet. Anslutning till Sunet �r f�rbeh�llet universitet,
h�gskolor och forskningsinstitutioner.
Andra myndigheter, f�retag och privatpersoner �r h�nvisade till att
anlita n�gon av de frist�ende n�tleverant�rer som finns. Swipnet, som
�gs av Tele2, �r den �ldsta av dessa. En annan �r Tipnet som drivs av
konkurrenten Telia. En tredje leverant�r �r franska bolaget Transpac
som nyligen etablerat sig i Ronneby i Blekinge.
Gemensamt f�r dessa tre �r att de �r stora och fr�mst v�nder sig till
storf�retag. Intressanta alternativ �r N�tverk C i Uppsala och Kuai i
Hofors, som i f�rsta hand v�nder sig till mindre f�retag och
privatpersoner.
Samtliga n�tleverant�rer b�r kunna erbjuda TCP/IP och Internet �ver
hyrda ledningar, TCP/IP �ver uppringande modem, samt UUCP �ver modem.
* C. Om datan�t i �sterg�tland
** C1. Vad �r Lysator?
Lysator �r en ideell f�reningen av studenter och anst�llda vid
Link�pings Universitet. Den bildades 1973 och har nu 1994 �ver 400
medlemmar. Tillsammans med tv� andra f�reningar finns Lysator i
Q-huset, en r�d barack p� universitetsomr�det Valla.
F�reningen st�ds ekonomiskt av flera institutioner vid universitetet
och genom donerad utrustning av ett antal f�retag. Fler donationer
mottages tacksamt. Inom Lysator drivs en rad namnkunniga projekt
s�som LysKOM, Svensk-MUD, RydNet, Science Fiction-arkivet och Projekt
Runeberg.
Lysators styrelse n�s elektroniskt p� <lysator@lysator.liu.se>, p�
telefon 013-12 64 98 och p� postadressen
Lysator
Universitetet
581 83 Link�ping
** C2. Vad �r den �stg�tska IT-kommissionen (ITKE)?
Som ett lokalt komplement till regeringen Bildts nationella
IT-kommission (ITK), bildades v�ren 1994 en �stg�tsk IT-kommission,
f�rkortad ITKE (E �r �sterg�tlands l�nsbokstav).
** C3. Vad �r Datastradan?
Datastradan �r sedan l�nge en �rlig bilaga till tidningen �stg�ta
Correspondenten. Den handlar om databranschen i v�stra �sterg�tland,
som vuxit fram runt f�retagen Datasaab i Link�ping, Facit i �tvidaberg
och Luxor i Motala. Detta �r den aktivaste dataregionen i Sverige
utanf�r Storstockholm.
Namnet Datastradan anspelar p� motorv�gen E4 (gamla riksettan), som
l�per genom �sterg�tland, och �r allts� mycket �ldre �n det sentida
pratet om informationsmotorv�gar.
** C4. Vad �r RydNet?
I studentbost�derna i Link�pingsf�rorten Ryd har Lysator tagit
initiativet till Sveriges f�rsta datan�t i ett bostadsomr�de. Detta
g�r under namnet RydNet.
RydNet invigs officiellt den 1 september 1994 av utbildningsminister
Per Unckel, som ju ocks� �r �stg�te.
RydNet anv�nder koaxialkabel med etern�t i 10 Mbit/s, samma teknik som
i vanliga kontorsn�t. En radiol�nk i 1 Mbit/s f�rbinder RydNet med
Lysators datorer vid universitetet.
** C5. Vem finns p� datan�ten?
Inom �sterg�tland finns f�r n�rvarande (21 okt 1994) 58 stycken
registrerade "dom�ner" (huvudorganisationer) f�r elektronisk post
genom Internet. Motsvarande siffror f�r �rebro l�n och V�rmland
ligger under 25 stycken vardera. Detta indikerar om n�got v�r regions
f�rspr�ng, �ven om vi inte kan m�ta oss med Stockholm.
H�r �r listan �ver de �stg�tska adresserdom�nerna. Telefonnumren och
de elektroniska postadresserna avser kontaktpersoner f�r datan�tet,
som ju inte n�dv�ndigtvis �r officiella talesm�n f�r organisationen.
AB Stafsj� Bruk 011-393100
S-618 95 Stavsj� postmaster@stafsjo.se
ALP Data i Link�ping AB 013-137600
Linnegatan 14, S-582 25 Link�ping thomas@alp.se
Amiga User Group 013-172267
Box 11055, S-580 11 Link�ping staff@augs.se
Avbrottsfri Kraft AB 013-210330
Teknikringen 1, S-583 30 Link�ping postmaster@akraft.se
Berzeliusskolan i Link�ping 013-207440
Box 3129, S-580 03 Link�ping postmaster@berzelius.se
Bildbehandling AB 013-140000
Box 6117, S-580 06 Link�ping bjorn@bild.se
Connova produktkonsult AB 0141-55000
�stra hamngatan 3, S-591 37 Motala postmaster@connova.se
Contexvision AB 013-102480
Engelbrektsgatan 22, S-582 21 Link�ping postmaster@contextvision.se
D-Forum AB (KL-Data) 013-102260
Box 195, S-581 02 Link�ping yngve@kldata.se
EPACT AB 013-212000
Teknikringen 2B, S-583 30 Link�ping postmaster@epact.se
Eklof AB 011-129000
Box 773, S-601 17 Norrk�ping postmaster@eklof.se
Erda Utvecklingsteknink AB 013-114075
S:t Larsgata 12, S-582 24 Link�ping postmaster@erda.se
FFV Aerotech AB 013-231000
FD10, S-581 82 Link�ping postmaster@ffv.se
FOG Data AB 0141-16500
Box 43, S-591 21 Motala postmaster@fogdata.se
Facit AB 0120-81000
S-597 80 �tvidaberg postmaster@facit.se
F�rsvarets Forsknings Anstalt 013-118000
Box 1165, S-581 11 Link�ping mek@foa.se
GoldPen Computing AB 013-106151
Platensgatan 1, S-582 20 Link�ping postmaster@goldpen.se
Gothia ADB AB 013-129040
Box 3072, S-580 03 Link�ping postmaster@gothia.se
IDA Systems AB 013-146780
Box 576, S-581 07 Link�ping hazze@idasys.se
IDOK AB 011-101822
Box 2140, S-600 02 Norrk�ping postmaster@idok.se
Indic AB 011-121011
Hospitalsgatan 20, S-602 27 Norrk�ping Jonas.Petersson@indic.se
Industrial & Finance Systems AB 013-201500
Teknikringen 5, S-583 30 Link�ping postmaster@lkp.ifsab.se
Innovativ Vision AB 013-213641
Teknikringen 1, S-583 30 Link�ping paul@lysator.liu.se
JET Consulting AB 011-137722
Box 2289, S-600 02 Norrk�ping postmaster@jetcon.se
Klosterdata Utbildning AB 013-145200
Klostergatan 66, S-582 23 Link�ping postmaster@kloster.se
Kriminalv�rdsverket 011-193000
S-601 86 Norrk�ping postmaster@kvv.se
Landstinget i �sterg�tland-H�lsouniversitet 013-224357
S-581 85 Link�ping ChrLj@hugin.liu.se
Licensdata AB 013-156130
S�terv�gen 5, S-581 02 Link�ping postmaster@licensdata.se
Link�pings Universitet 013-282390
S-581 83 Link�ping postmaster@liu.se
Mandator Syd AB 013-114180
S-582 24 Link�ping postmaster@syd.mandator.se
Norrk�pings Kommun 011-152693
Koncernenheten, S-601 81 Norrk�ping postmaster@norrkoping.se
Norrk�pings Tidningars AB 011-200000
Stohagsgatan 2, S-601 83 Norrk�ping postmaster@ntnorrk.se
Nya Folkbladet �stg�ten 011-186420
Idrottsgatan 12, S-601 84 Norrk�ping postmaster@folkbladet.se
OPQ Systems AB 013-211090
Teknikringen 1, S-583 30 Link�ping roger@opq.se
Office Filbyter AB 013-242800
Box 460, S-581 05 Link�ping postmaster@office.se
Omnisys Instrument AB 013-422286
Linnigatan 31, S-413 04 G�teborg postmaster@omnisys.se
PBN Elektronik AB 013-136797
Vretagatan 15, S-582 37 Link�ping pbn@pbn.se
Palmer System AB 013-133385
S-582 24 Link�ping postmaster@palmer.se
Pitch Kunskapsutveckling 013-134545
Platensgatan 1, S-582 20 Link�ping postmaster@pitch.se
Privatperson 011-165016
Apelgatan 2 2 tr, S-602 15 Norrk�ping postmaster@almroth.pp.se
Privatperson 011-161627
Smedjegatan 4 B, S-602 19 Norrk�ping kjm@norrk.pp.se
SAAB Aircraft Division 013-182335
S-581 88 Link�ping pojak@air.saab.se
SECTRA Secure Transmission AB 013-235214
Teknikringen 2, S-583 30 Link�ping tcp@sectra.se
SIGNUM Support AB 013-214600
Teknikringen 1, S-583 30 Link�ping bertil@signum.se
SMHI 011-158000
S-601 76 Norrk�ping postmaster@smhi.se
SNMP Research Europe 013-211881
Teknikringen, S-583 30 Link�ping postmaster@snmp.se
Saab Missiles 013-286000
Br�derna Ugglas gata, S-581 88 Link�ping Alf.Westerdal@missiles.se
Scandinavian System Support AB 013-111660
�gatan 4, Box 535, S-581 06 Link�ping sveer@sssab.se
Sillicon Contructions Sweden AB 013-213563
Teknikringen 2, S-583 30 Link�ping postmaster@sicon.se
Sirius Software 013-50479
L�vs�ttersv�gen 10, S-585 98 Link�ping micke@sirius.se
Sj�fartsverket 011-191344
S-601 78 Norrk�ping bjorn@sjov.se
SoftLab AB 013-102465
Borgm�staregatan 6, S-582 23 Link�ping Johan.Sorliden@softlab.se
Statens Geotekniska Institut 013-115100
S-581 93 Link�ping postmaster@geotek.se
Statens Invandrarverk 011-156275
AU/ADB Byr�n, Box 6113, S-600 06 Norrk�ping postmaster@siv.se
Statens V�g o Transportforskningsinstitut 013-204000
Olaus Magnus v. 37, S-581 95 Link�ping postmaster@vti.se
UI Design AB 013-115540
�gatan 31, S-582 22 Link�ping postmaster@uidesign.se
Victron AB 013-210330
Teknikringen 1, S-583 30 Link�ping Gert.Kindgren@victron.se
�stg�ta Correspondenten 013-280000
S-581 89 Link�ping postmaster@corren.se
* SLUT P� FR�GOR OCH SVAR OM POSTLISTAN GUSKELOV